Krisplan & nödrutiner på skolresan

Skillnaden mot säkerhetsarbetet

Det förebyggande arbetet handlar om att undvika att något händer. Krisplanen handlar om vad ni gör när det ändå gör det. De två hör ihop, men fyller olika roller: riskbedömning och bemanning minskar sannolikheten för tillbud, medan krisplanen ser till att ni reagerar rätt under de minuter då det väl gäller. Läs gärna den här sidan tillsammans med guiden om säkerhet på skolresan, så täcker ni både det förebyggande och det akuta.

En bra krisplan är kort, konkret och tillgänglig. Den ska få plats på ett par sidor, vara känd av alla vuxna i gruppen och finnas både digitalt och utskriven, eftersom mobilen kan ta slut på batteri just när ni behöver den. Gå igenom planen med hela ledarteamet innan avresa och bestäm vem som gör vad.

Bygg kontaktlistan

Hjärtat i krisplanen är en uppdaterad kontaktlista. Den ska innehålla rektor och en namngiven kontaktperson på skolan som är nåbar under hela resan, vårdnadshavare till varje elev, eventuell arrangör samt skolans försäkringsbolag. Lägg också in numret till boendet och till den transportör ni reser med, så att ni snabbt kan nå dem om en avgång ändras. Komplettera med nödvändiga hälsouppgifter, allergier och mediciner, så att rätt information finns till hands om vården frågar. Ta bara med nödvändiga uppgifter, begränsa åtkomsten och förvara digitala och utskrivna kopior enligt huvudmannens säkerhets- och gallringsrutin.

Reser ni utomlands hör fler nummer hemma i listan. Notera det lokala nödnumret, närmaste svenska ambassad och UD:s konsulära jour. Ta också med uppgifterna till er reseförsäkrings larmcentral. Vid akut fara ringer ni först det lokala nödnumret och följer därefter försäkringsbolagets instruktioner om vård och hemtransport. Hur det skyddet skiljer sig från den kommunala försäkringen går vi igenom i guiden om reseförsäkring för skolresa.

Rutiner steg för steg

Vid sjukdom

Bedöm hur allvarligt läget är. Vid lindriga besvär i Sverige kan ni ringa 1177; från utlandet används +46 771-11 77 00 och vid behov lokal vård. Vid akut sjukdom ringer ni lokalt nödnummer. En vuxen följer alltid med den sjuka eleven, samtidigt som de övriga vuxna håller ihop resten av gruppen. Informera vårdnadshavare så snart situationen är under kontroll och dokumentera vad som hänt.

Vid olycka

Larma 112 direkt vid allvarlig skada, ge första hjälpen och håll övriga elever på avstånd och lugna. Utse en vuxen som möter ambulansen och en som sköter kontakten med skola och vårdnadshavare, så att informationen går genom en tydlig kanal. Spara namn och nummer till eventuella vittnen.

Vid försenad eller inställd transport

Kontakta transportören för besked om ny avgång och meddela boende och skola om tiderna förskjuts. Håll gruppen samlad på en trygg plats och se till att eleverna har mat, vatten och möjlighet att ladda telefonen. Informera vårdnadshavare i lugn ton innan oron hinner sprida sig hemma.

Vid försvunnen elev

En vuxen samlar och stannar med övriga elever medan andra söker av närområdet och de senast kända platserna. Ring elevens telefon och de kontakter ni har. Får ni inte tag på eleven inom kort kontaktar ni rektor, och vid oro för elevens säkerhet ringer ni polisen på 112. Hela tiden bör en vuxen vara nåbar för eleven om hen själv hör av sig.

Kommunikationskedjan skola–hem

I en pressad situation är det lätt att information sprids snabbt och rörigt. Därför ska krisplanen ange en bestämd ordning. Ledaren på plats rapporterar till skolans kontaktperson eller rektor, som i sin tur informerar vårdnadshavare och vid behov huvudman och media. Att hålla en kanal innebär att alla får samma, bekräftade besked och att ledarna på plats kan koncentrera sig på eleverna i stället för på telefonen. Bestäm också hur ni når alla vårdnadshavare samtidigt, till exempel via skolans meddelandesystem.

Vanliga frågor om krisplan och nödrutiner