Specialkost & allergier på skolresan

Kartlägg matbehoven i god tid

Det första steget är att veta vad gruppen behöver, och det vet ni först när alla har svarat. Skicka ut en förfrågan om specialkost samtidigt som ni samlar in övriga uppgifter, gärna i samma blankett som medgivandet från vårdnadshavare. Be om diagnos eller typ av behov, hur allvarligt det är och vad eleven brukar tåla. Personer med allergi, celiaki eller annan medicinsk överkänslighet har rätt till mat som de säkert kan äta, och den rätten gäller även när skolan reser. Samla bara in den information som behövs, begränsa åtkomsten och gallra uppgifterna enligt huvudmannens rutin.

Skilj på två saker när ni sammanställer listan. Den ena är medicinsk specialkost, alltså allergi och överkänslighet där fel mat kan göra eleven sjuk. Den andra är kost av etiska eller religiösa skäl, till exempel vegetarisk mat eller mat utan fläsk. Båda behöver hanteras, men det är de medicinska behoven som kräver striktast rutiner och en plan om något händer.

Kommunicera behoven till arrangör, boende och restaurang

En allergi som bara står på lärarens papper hjälper ingen vid matbordet. Informationen måste följa med hela vägen till köket. Sammanställ behoven och lämna dem skriftligt till arrangören, boendet och de restauranger ni ska besöka, helst i förväg och med en bekräftelse tillbaka. Avgörande för att specialkosten ska bli säker är just att rätt information lämnas och når fram till alla som är inblandade.

Var noga med formuleringarna. Om ett kök anger att en rätt är fri från ett allergen får den inte innehålla det, och allergener ska framhävas i ingrediensförteckningen. Inom EU ska de fjorton vanligaste allergenerna alltid märkas ut på förpackad mat, vilket gör det lättare att kontrollera innehållet. Be ändå alltid om besked på plats, eftersom recept och leverantörer kan ändras. Planerar ni en längre resa hjälper guiden om checklistan er att inte missa något steg.

Allvarliga allergier och adrenalinpenna

För en elev med risk för anafylaxi går säkerheten före allt annat. Anafylaxi är en akut, svår och snabbt insättande reaktion som kan bli livshotande, och den kan utlösas av bland annat jordnötter, trädnötter, skaldjur, fisk, mjölk eller ägg. Symtomen kan komma snabbt i olika kombinationer, till exempel utbredd klåda eller utslag, svullnad i läppar, tunga eller svalg, andningssvårigheter, kräkning, yrsel eller tydlig allmänpåverkan.

Se till att minst två vuxna i resesällskapet vet var adrenalinpennan finns och hur den används innan ni åker. Vid misstänkt anafylaxi ska 112 ringas genast. Har eleven akutläkemedel ska adrenalinpennan användas enligt vårdens instruktioner; 1177 anger att adrenalinet sprutas in i muskeln på lårets yttersida och att det går genom tunnare kläder. Dosen kan upprepas efter tio till femton minuter om ingen förbättring skett. Följ elevens individuella ordination, handlingsplan och pennans instruktioner. Ta med de pennor som har ordinerats och förvara dem lättåtkomligt, inte längst ner i en väska. Knyt ihop rutinen med er krisplan så att alla vet vem som gör vad.

Religiös och vegetarisk kost

Kost av religiösa skäl behöver planeras i tid, särskilt när ni lämnar skolans egen matsal. Livsmedelsverket beskriver religiösa anpassningar som något som ofta handlar om typen av kött som serveras eller att erbjuda ett vegetariskt alternativ. Stäm av önskemålen med huvudmannens policy, boendet och restaurangerna i tid så att maten räcker och passar. En dialog med eleverna om vad de faktiskt äter brukar lösa det mesta, och ett vegetariskt alternativ fungerar ofta som gemensam nämnare för flera olika behov i gruppen.

Tänk också på mellanmål och långa resdagar. Packa något hållbart som de med behov säkert kan äta om planerna spricker, exempelvis bröd, frukt eller konserver med lång hållbarhet. Då slipper ni stå utan alternativ när en restaurang visar sig vara stängd eller inte kan garantera innehållet.

Rutiner ombord och på resmålet

Sätt en enkel rutin redan på resvägen. Bestäm var mediciner och adrenalinpennor förvaras, vem som har ansvar för dem och hur ni gör vid varje måltid. Om en elev har särskilda instruktioner från vården, till exempel om vad som får tas fram i ett trångt buss- eller tågutrymme, ska de instruktionerna följas och göras kända för de vuxna utan att eleven pekas ut inför hela gruppen.

På utländska restauranger är det säkrast att fråga om innehåll och tillagning varje gång och att inte lita på att en rätt betyder samma sak som hemma. Ett allergikort på resmålets språk listar elevens allergier översatta till exempelvis spanska eller italienska och kan visas direkt i köket. Kortet kan minska risken för språkliga missförstånd men ersätter inte en bekräftelse om ingredienser, tillagning och korskontakt.

• Skriv ut allergikort på resmålets språk till varje elev med matallergi.
• Förvara adrenalinpennor och mediciner samlat och lättåtkomligt.
• Be om innehållsbesked vid varje måltid, även när maten ser bekant ut.
• Ha med ett hållbart reservmellanmål som de med behov säkert kan äta.

Vanliga frågor om specialkost på skolresan