Kartlägg matbehoven i god tid
Det första steget är att veta vad gruppen behöver, och det vet ni först när alla har svarat. Skicka ut en förfrågan om specialkost samtidigt som ni samlar in övriga uppgifter, gärna i samma blankett som medgivandet från vårdnadshavare. Be om diagnos eller typ av behov, hur allvarligt det är och vad eleven brukar tåla. Personer med allergi, celiaki eller annan medicinsk överkänslighet har rätt till mat som de säkert kan äta, och den rätten gäller även när skolan reser.
Skilj på två saker när ni sammanställer listan. Den ena är medicinsk specialkost, alltså allergi och överkänslighet där fel mat kan göra eleven sjuk. Den andra är kost av etiska eller religiösa skäl, till exempel vegetarisk mat eller mat utan fläsk. Båda behöver hanteras, men det är de medicinska behoven som kräver striktast rutiner och en plan om något händer.
Det här behöver ni veta per elev (källa: Livsmedelsverket)
- Vilket eller vilka allergen eleven inte tål, och om reaktionen kan bli akut.
- Om eleven har en adrenalinpenna och var den förvaras under resan.
- Eventuell religiös eller vegetarisk kost som ska finnas tillgänglig.
- Kontaktuppgift till vårdnadshavare och eventuell vårdkontakt.
Kommunicera behoven till arrangör, boende och restaurang
En allergi som bara står på lärarens papper hjälper ingen vid matbordet. Informationen måste följa med hela vägen till köket. Sammanställ behoven och lämna dem skriftligt till arrangören, boendet och de restauranger ni ska besöka, helst i förväg och med en bekräftelse tillbaka. Avgörande för att specialkosten ska bli säker är just att rätt information lämnas och når fram till alla som är inblandade.
Var noga med formuleringarna. Om ett kök anger att en rätt är fri från ett allergen får den inte innehålla det, och allergener ska framhävas i ingrediensförteckningen. Inom EU ska de fjorton vanligaste allergenerna alltid märkas ut på förpackad mat, vilket gör det lättare att kontrollera innehållet. Be ändå alltid om besked på plats, eftersom recept och leverantörer kan ändras. Planerar ni en längre resa hjälper guiden om checklistan er att inte missa något steg.
Allvarliga allergier och adrenalinpenna
För en elev med risk för anafylaxi går säkerheten före allt annat. Anafylaxi är en akut, svår och snabbt insättande reaktion som kan bli livshotande, och den kan utlösas av bland annat jordnötter, trädnötter, skaldjur, fisk, mjölk eller ägg. Symtomen börjar ofta med klåda i hårbotten som sprider sig, följt av svullnad i läppar, tunga eller svalg, andningssvårigheter och allmänpåverkan.
Se till att minst två vuxna i resesällskapet vet var adrenalinpennan finns och hur den används innan ni åker. Vid misstänkt anafylaxi ges adrenalin omedelbart i muskeln på lårets yttersida – det kan ges genom tunna kläder – och 112 rings direkt. Dosen kan upprepas efter tio till femton minuter om eleven inte blir bättre. De flesta som haft en kraftig reaktion har fått två pennor utskrivna, så ta med båda och förvara dem lättåtkomligt, inte längst ner i en väska. Knyt ihop rutinen med er krisplan så att alla vet vem som gör vad.
Vid misstänkt anafylaxi (källa: 1177)
- Ge adrenalin omedelbart i lårets yttersida – vänta inte.
- Ring 112 och berätta att det rör sig om en allergisk reaktion.
- Låt eleven ligga ner; sätt upp den som har svårt att andas.
- Adrenalindosen kan upprepas efter 10–15 minuter vid behov.
Religiös och vegetarisk kost
Kost av religiösa eller etiska skäl ska finnas tillgänglig, och i skolsammanhang ses till exempel vegetarisk mat och mat utan fläsk som självklara alternativ snarare än som specialkost. Det praktiska handlar mest om att stämma av önskemålen med boende och restaurang i tid så att maten räcker och passar. En dialog med eleverna om vad de faktiskt äter brukar lösa det mesta, och ett vegetariskt alternativ fungerar ofta som gemensam nämnare för flera olika behov i gruppen.
Tänk också på mellanmål och långa resdagar. Packa något hållbart som de med behov säkert kan äta om planerna spricker, exempelvis bröd, frukt eller konserver med lång hållbarhet. Då slipper ni stå utan alternativ när en restaurang visar sig vara stängd eller inte kan garantera innehållet.
Rutiner ombord och på resmålet
Sätt en enkel rutin redan på resvägen. Bestäm var mediciner och adrenalinpennor förvaras, vem som har ansvar för dem och hur ni gör vid varje måltid. Om någon i gruppen har en luftburen allergi kan ni behöva tänka på vad som tas fram i ett trångt buss- eller tågutrymme. Stäm av med medresenärerna utan att peka ut någon enskild elev.
På utländska restauranger är det säkrast att be om mat som tillagats och serveras rykande het, och att alltid fråga om innehåll och tillagning. Ett allergikort på resmålets språk är ett av de mest effektiva verktygen: det listar elevens allergier översatt till exempelvis spanska eller italienska och kan visas direkt i köket. Sådana kort finns att skapa på en lång rad språk, och de tar bort mycket av risken för missförstånd när menyn är på ett språk eleven inte behärskar.
- Skriv ut allergikort på resmålets språk till varje elev med matallergi.
- Förvara adrenalinpennor och mediciner samlat och lättåtkomligt.
- Be om innehållsbesked vid varje måltid, även när maten ser bekant ut.
- Ha med ett hållbart reservmellanmål som de med behov säkert kan äta.
Vanliga frågor om specialkost på skolresan